En vanlig fråga som många svenskar ställer sig är om man kan ärva skulder. Svaret på den frågan är nej. Enligt svensk lag så ärver man inte skulder. Detta regleras i ärvdabalken som återfinns i den svenska lagen. Således behöver du varken som barn till någon med skulder eller som make/maka till någon med skulder oroa dig.
Är du däremot utlandssvensk så kan andra regler komma att gälla. Detta då det sedan den 17:e augusti 2015 finns en EU-regel som innebär att det är den lag som finns i det land där du bor som gäller. Är du exempelvis svensk men sedan många år bosatt utomlands så omfattas du inte av den svenska arvsrätten. Med andra ord kan det vara bra att se över vad som gäller om du och dina anhöriga lever och bor utomlands. I länder som exempelvis Spanien kan du som barn komma att ärva eventuella skulder som dina föräldrar har.
Dödsboet betalar skulderna
Om en anhörig till dig avlider så är det dödsboet som ska betala eventuella skulder. Således så är det de tillgångar som finns i dödsboet som ska reglera skulden. Däremot kan du som anhörig få hem ett brev från Kronofogden. Det handlar då om en betalningsanmaning eller en underrättelse. Detta brev kan göra många oroade men anledningen till att du får hem brevet är att du är företrädare för dödsboet. Betalningsanmaningen är alltså inte riktad till dig och brevet antyder inte heller att du finns i Kronofogdens register.
Istället är det din anhörig som har en skuld registrerad hos Kronofogden. Denna skuld ska alltså betalas av de tillgångar som dödsboet har. Om du och andra anhöriga redan har delat upp tillgångar i dödsboet så måste ni lämna tillbaks de pengar som krävs för att täcka skulden. Har pengarna redan gjorts av med och du inte kan betala din del så får andra företrädare täcka upp för din del. Således är ni alltså solidariskt betalningsansvariga.
Om det inte finns pengar i dödsboet
I de fall som skulden inte betalas har Kronofogden rätt att utreda om det finns några tillgångar i dödsboet. Man utmäter då lös egendom och fast egendom. Exempel på lös egendom är bilar, fordringar och pengar. En fordran kan till exempel vara skatteåterbäring. Ska dödsboet få pengar tillbaks på skatten så kommer dessa automatiskt att gå till att återbetala skulderna som finns i Kronofogdens register.
Om det vare sig finns tillgångar i form av pengar, annan lös egendom eller fast egendom så kommer du inte att behöva betala den avlides skulder. Istället avskrivs skulder som inte kan betalas med tillgångar i dödsboet. Således kan du aldrig ärva din anhöriges skulder. Så till vida du inte omfattas av den EU-regel som vi nämnde initialt.
Gemensamma skulder
Om du har en make/maka eller sambo som avlidit så kan det se lite annorlunda ut. Åtminstone i de fall där det finns gemensamma skulder. Om du och din partner hade ett gemensamt banklån eller bolån så kan du komma att behöva betala hela lånet. Detta då man vid gemensamma lån har ett solidariskt betalningsansvar. Detta innebär att banken eller långivaren har rätt att kräva vem som helst av parterna på hela lånesumman. I praktiken innebär detta att du som make/maka blir skyldig dödsboet halva lånesumman om banken kräver dödsboet på halva lånebeloppet.
För att undvika en sådan situation kan det vara värt att se över eventuella låneskydd och försäkringar. Med ett låneskydd för då en ekonomisk trygghet som efterlevande. Detta då halva lånet avskrivs när den som tecknat låneskyddet avlider. Många långivare tar en avgift för ett sådant låneskydd men det finns även banker som erbjuder skyddet helt gratis.